Fredagkväll och genrep av finalen av Melodifestivalen 2010. En inte riktigt fullsatt Glob gav en försmak på en musikaliskt fylld show efter sex veckors turné i landet. Inte bara de tio artistkonsellationerna sjöng, även programledarna tog ton och så ett överraskande potpurri format som en jämförelse mellan Sverige och Norge. Shirley Clamp sjöng och efterträddes av Maria Haukas Storeng. Marie Rosenmir av One More Time. Lars Ante Kuhmunen av Roger Pontare. Och så vidare. Genrer jämfördes och schlagerlåt efter schlagerlåt väckte minnen.

Men det var ju de tio tävlande låtarna som var i fokus och samtliga artister gav allt. Och flera av dem hade satsat på klädbyte sedan deltävlingarna.
Inför finalen på lördag kan tv-publiken troligen räkna med en helvit Darin med fladdrande vita stora tygstycken i kulissen. Pernilla Wahlgren slängde sin klänning med fransar över axlarna till en annan glittrig, mer beige klänning. Jessica Andersson är inte längre svartklädd, utan svagt, svagt, svagt beige.

Salem Al Fakir står dock för största, och kanske roligaste överraskningen. I slutet av ”Keep on walking” reser han sig från flygeln och en ny pianist tar hans plats: Björn Gustafsson. Men det blir inte så mycket pianospel.

Naturligtvis dök det upp en Örebro-anknytning på Globens scen. Casablancas med Mats Rubarth framför fjolårets vinnarlåt ”La voix”.