Frizon, Torp.
11–15 augusti
Kristen festival.
 
David Åhlen från 24/7 förklarar att rörelsen började bland ungdomar i England och att det handlar om att personer i bönegrupper ska be dygnet runt, 365 dagar om året.
– Det kanske inte är alla som diggar det, men det handlar om att vi tror på bönens kraft, säger han.

Tanken är att reformera bönen i kyrkan. Även om rörelsen finns i Sverige, finns ännu ingen grupp som praktiserar bön dygnet runt, enligt Åhlen. I Bönetältets två avskilda avdelningar tar sex profeter som enligt David Åhlen ”delar budskap och hör Guds röst”. Alla kan bli profeter, menar David Åhlen, men just de här har tränat på att lyssna till Guds röst för att ge vägledning och uppmuntran.

Mitt nyfikna reporterhjärta känner att det är en bra idé att testa, så jag leds innanför ett vitt skynke och sätter mig framför tre män som först ber och sedan berättar vad de ser. Det känns litet som astrologi, där det alltid går att ta till sig något, eftersom allmänmänskliga faktorer kan träffa rätt hos vem som helst.

Min skeptiscism till trots är jag lite smått omtumlad när jag och fotografen går ut i solen igen. Om Bönetältet ger en upplevelse av tro när den är som mest hardcore, är övriga festivalområdet dess raka motsats. Även om ”Jesus rocks” och ”Jesus for president”-tryck syns på tröjor i folkhavet, är de kristna inslagen inte särskilt överhängande. Med Oskar Linnros som soundtrack pågår en fotbollscup på området, där ena laget är klädda som gorillor. Det hela påminner litet om ett läger eller konvent, mer än en regelrätt festival. Besökarna Hanna Johansson och Elin Lindsmyr, båda 17 år, från Örebro är där för andra året och förklarar att de åkt hit för att de
tycker att Frizon är en mysig festival, inte så mycket för musiken eller att den har en kristen grund. I stället är det seminarierna och aktiviteterna som lockar.
– I går var vi på afrikansk dans och i kväll ska vi på salsa, säger Elin Lindsmyr.

Människorna: Här är ungdomar i 20-årsåldern i majoritet.
Musiken: Rap från Bildatältet blandas med indiepoptoner från Magasinet. Lika många nischer och genrer som på vilken annan festival som helst, med skillnaden att Frizon saknar riktiga dragplåster. Å andra sidan är det inte heller just artisterna som drar besökare.
Miljön: Det här måste vara den mest städade festivalen i mannaminne, kanske också med landets mest rena och lugna campingområde.

3 saker som sticker ut:
Frizon är en alkohol- och drogfri festival, vilket verkligen märks.
Workshops. I Liljeholmens folkhögskolas tält finns en kreativ verkstad med målning och låtskrivande.
Förebedjare. Det är bara ingenting som gemene man konfronteras med i vardagen.