VISA. Ola Magnell har genom hela sin långa karriär utmärkt sig som en kompetent textförfattare. Kanske bespottad av en del men likväl en ordkonstnär som med jämna mellanrum lyckats prestera riktigt fina svenska texter. Nya skivan, den första på sju år, är inte något undantag. Speciellt de finstämda ”Elegi” och ”Aftonpsalm” dröjer kvar. Det stora problemet är att ”Rolös” är rätt ojämn. Lågvattenmärket är den pinsamma ”Solveig” och tätt efter följer ”Sorgsna seglatsen” som det inte går att få någon som helst ordning på.
Ola Magnell ska ha en eloge för att han konsekvent håller fast vid en slags enkelhet i sitt låtsnickrande, att orden får tala för sig själv utan uppblåsta produktioner. Det nedtonade melankoliska anslaget förstärks av fina men knappt märkbara gästspel från Nina Ramsby, Elin Ruth Sigvardsson och Lars Winnerbäck.