Sara Beischer
Jag ska egentligen inte jobba här
(Ordfront)
– Vad tror du jobbet handlar om? frågade chefen på äldreboendet.
– Mycket praktiskt som att hjälpa till att duscha och byta blöja, svarade jag.
– Bra, när kan du börja? sa chefen.
Jag var 20 år och nyinflyttade i Stockholm med journalistdrömmar. Jag behövde ett jobb och jag fick ett på mindre än en minut. Personalbristen var så skriande inom äldrevården. Detta hände för 25 år sedan. Sara Beischers debutroman ”Jag ska egentligen inte jobba här” vittnar om att mycket lite har förändrats under åren. Äldreomsorgen är fortfarande i kris.
Beischer skriver så att det är omöjligt att värja sig. Öppningsscenerna är naturlistiskt närgångna när hon skildrar huvudpersonen Moas chock och äckel första dagen på jobbet.
Jag blir nästan förbannad. Får en författare verkligen skriva vad som helst om gamla människor?
Svaret är självklart ja. Genom att inte väja för den svåra första tiden blir Moas resa in i yrket som vårdbiträde så mycket trovärdigare.
Årstiderna byter av varandra och Moa kämpar kvar på äldreboendet.
Skådespelardrömmarna håller hon vid liv både på jobbet och fritiden. Det blir en hel del galna krockar, som när Moa ber en demenssjuk tant hjälpa henne att öva in en pjäs.
Fram ur de som bara var tvättningar och blöjbyten på ett schema växer människor. Både för Moa och för mig som läsare.
Den här romanen kramar hårt om hjärtat och vägrar släppa taget. Vid ett tillfälle kan jag inte hejda tårarna. Sara Beischer skriver så angeläget om något av det allra svåraste: bristen på värdighet den sista tiden i livet och den underbemannade personalens ojämna kamp för att ändå lindra och trösta så mycket de hinner.
Boken rör upp tankar och påminner om det som många helst vill undvika att tänka på: Vi ska alla dö. Somliga av oss får gå barmhärtigt och snabbt, andra utdraget och långsamt. Ingen vet hur i förväg.
”Jag ska egentligen inte jobba här” är ett svidande dokument från insidan av äldrevården och en hård spark mot de politiker som sparar på vården av de gamla. Men framförallt är boken en kärleksroman - om kärleken till jobbet, till Oskar och till Gullan.
