Vår tro är att kulturjournalistik är viktigt
Som kulturskribent känner man sig ibland som ett utrotningshotat släkte. Inte minst när man läser om hur ledningen för Länsposten i Södertälje väljer att lyfta bort kulturkritiken från tidningen.
Vad är det att skriva om kultur egentligen? Vissa uppfattar det uppenbarligen som mossigt, dammigt, obetydligt och rentav försumbart. En motsatt uppfattning är att kulturen istället är det livsviktiga kittet i ett samhälle. Vi väljer att tro på och betona det senare.

Med Länspostens nedläggningsbeslut står vi andra förvånade vid sidan av och fattar ingenting. Vi som brinner för teatern, konsten, litteraturen, dansen, filmen och musiken. Vi som vill skildra, granska, recensera, lyfta fram och beröra med dessa ämnen i tidningen tappar hakan och undrar.

Argumentet på Länsposten är att läsarundersökningarna visar att få av deras läsare läser recensioner av konst och teater.
Det är märkligt. När vi av nyhetsvärderande, ekonomiska eller praktiska skäl inte har möjlighet att skicka recensent till galleri eller teatersalong, då är det läsarna som genast hör av sig. För mest besvikna på uteblivna recensioner är just läsarna. – Så läsarargumentet faller platt.
Ett annat skäl till att inte sluta bevaka och kritisera bland annat konst och teater är det rent journalistiska uppdraget att granska det offentliga. De flesta konsthallar och teatrar drivs i offentlig regi eller i alla fall med bidrag av offentliga medel. Vem om inte kultursidorna kan bedöma vad det är som händer där? Vilken konst ställs ut och varför? Hur klarar sig höstens föreställningar egentligen?

Dagstidningarnas uppdrag att skildra och kritiskt granska kulturlivet kan inte nog understrykas. Att låta en godtycklig läsarundersökning stjälpa det uppdraget är ett hån mot mångfalden i kulturen. Dessutom visar nedläggningen av kritiken på en rädsla för att våga stå för kvalitet som inte alltid självklart går att översätta i kvantitet.
Även på NA har budgeten för kultur- och nöjesredaktionen skurits ned drastiskt som konsekvens av lågkonjunkturen. Men inte viljan och ambitionerna att belysa kultur- och nöjeslivet. Vi kommer att fortsätta att arbeta för att ge läsarna kritik, reportage, nyheter, essäer, notiser och debatt.

MARITA JOHANSEN & JOHANNA BERGLUND