Kristider råder och besparingar över hela samhället stundar. Arbetet inom kommunal administration och politik kan verkligen inte vara inne i ett drömskede, för självklart kommer många oundvikligen att drabbas. Det är verkligen inte en enkel uppgift och långsiktiga konsekvensanalyser är verkligen på sin plats.
Antydan i Örebro kommuns resonemang är att ”barn och ungdomar ska hållas så skadefria som möjligt” (Bechet Barsom (KD) ur NA 22/8). Ett mycket insiktsfullt ställningstagande, då man med facit i hand har kunnat konstatera att tidigare neddragningar ofta drabbat våra yngsta. Nu har företrädare för folkbildningen fått bekräftat att majoriteten i Kultur- och medborgarnämnden överväger ett halverande av anslagen till studieförbunden. Det här är otroligt allvarligt och något vi tror skulle få katastrofala konsekvenser för just barn och unga och detta framförallt för de i våra mest utsatta områden och grupper.

Studieförbunden och dess medlemsorganisationer är ett enormt och välorganiserat nätverk som oftast bygger på ideellt engagemang i det civila samhället. Sammanlagt har de 9 studieförbunden 330 medlems- eller samverkande organisationer på central nivå. Det finns en stor bredd på profileringar, vare sig det gäller politiska eller religiösa inriktningar.
Vi menar att folkbildningen är speciell och fyller en oersättlig funktion för byggandet av individer och gruppers självkänsla, just på grund av att dess verksamheter tar avstamp i det egna skapandet eller lusten att utveckla sig själv och sin omgivning, den folkliga bildningen. Upp till nära tre kvarts miljoner människor bildar sig själv via studieförbunden varje år i Sverige. Av dessa håller mer än 60 procent på med kultur. Dessutom är studieförbunden själva grundstommen i hela landets upplevelseindustri. De flesta arrangemang och event inom kulturområdet har något studieförbund i ryggen och varje svensk upplever varje år i snitt två kulturarrangemang i studieförbundens regi. (De 285 000 arrangemangen lockar årligen 16 miljoner besökare.)

Folkbildningens struktur och närheten till det egna skapandet har gjort Sverige unikt, utan jämförbara motsvarigheter någon annanstans. Inte bara har vi skapat ett industriellt och ekonomiskt under, som vi kallar musikundret, vilket till och med är en viktigare industri än den falnande bilindustrin. Men studieförbunden är, kanske framförallt, i egenskap av bildare sprungna ur det civila samhället, skolor i gemenskap, demokrati, personlig utveckling och kreativitet.
En halvering av bidragen riskerar per definition att halvera folkbildningen i Örebro kommun. Förutom att sätta Örebro på efterkälken som upplevelsekommun och som kreativt centrum, leder en halvering av folkbildningen till ett långt större ekonomiskt bakslag för kommunen än den besparing man tror sig göra, i form av motsvarande tapp av statsbidrag till folkbildningen. Man brukar säga att varje kommunal krona till studieförbunden genererar tre statliga kronor. En besparing på de dryga tre miljoner det handlar om skulle leda till en ren förlust för kommunen på omkring tio miljoner kronor.