Örebro har flera allsvenska lag. Fotbollsspelare, hockeyspelare och alla de andra ges självklart plats för sina prestationer både lokalt och på riksplanet. Det är som sagt givet.
Det handlar ju om mycket pengar och många följer med spänning sitt lags framgångar som bakslag.

Media bereder gärna utrymme och sponsorerna ställer glatt upp.
Fullt lika enkelt är det inte för en ännu större företeelse. En företeelse som faktiskt drar mer publik än sportevenemangen. Den får visserligen inte husera på riktigt lika stora arenor, men många bäckar små ger sammantaget många, många åskådare.
Det handlar om kultur.

Men det här med att få ta plats är svårt. Oavsett hur viktig du eller dina synpunkter är. Om det så handlar om grundläggande förutsättningar för att samhället, eller till och med världen, ska bli en bättre plats, få oss att förstå den eller bara få oss att må lite bättre.
Det är märkligt att det fortfarande ska vara så svårt att hitta rimliga försörjningsmöjligheter för kulturarbetare. Att det med kommunala medel utan diskussioner byggs scener för musik, dans och teater. Eller att företagen står i kö för att sponsra Stadra sommarscen eller Opera på Skäret.

Å andra sidan är det inte så märkligt. För kultur har nästan uteslutande ett budskap. Budskap som ställer krav på sina konsumenter och som framför allt aktiverar dem på olika plan. Det handlar sällan om att leka på en grön gräsmatta eller en vit kall rink.